måndag 31 januari 2011

Kuckeliku

Det som göms i snö, kommer upp i tö. Aktuell trudelutt i Skåne just nu. Saker som gärna får komma upp i tö är krokuslökar som knoppas, små spadar som påminner om sommarens sandlådelek, borttappade cykelnycklar och verktyg, ja, det finns säkert mer man blir glatt överraskad över att återse när snötäcket försvunnit. Några saker som INTE är så roliga att återse, som jag tyvärr ser om jag tittar ut genom mitt köksfönster just nu är: elektriska gräsklippare, solstolar med ram av ej rostfri metall, jympapåsar och öppnade jordsäckar. Nä, det känns inte bra alls. Snälla snön, kom tillbaka och täck över allt igen! Jag är sjuk och inte alls sugen på att vårstäda trädgården. (Eller, höststäda är det väl egentligen jag borde göra. Eftersom jag tydligen inte gjorde det i höstas...) Något jag gärna skulle se titta fram i tö är däremot de här färgglada ljushållarna av Matti Klenell. Kul namn har de också: Coquelicot!

Foto: Jason Strong, via www.mattiklenell.com. Bilden tagen på Gallery Pascale i Stockholm, där de finns utställda t o m den 5 februari.

söndag 30 januari 2011

Fönstershopping i Köpenhamn


Min dator och jag verkar vara som Elliot och E.T.  Ni vet i filmen, där den lille killen och rymdvarelsen blev förbundna på något sätt som gjorde att när den ena blev sjuk, så blev den andra också det. För ett tag sen hade vi problem med lederna, lille datorn och jag. Under de senaste dagarna har vi varit otroligt sega. Samtidigt som jag snorar på, försöker jag nu rensa datorn för att komma tillrätta med problemet. I morgon är det måndag, vi har segat hela helgen, och nu måste vi faktiskt komma igång. Idag har jag sorterat bilder för att skapa mer plats på hårddisken och de här fick mig att längta efter en solig dag i Köpenhamn. Tagna på Larsbiørnstræde/Studiestræde, roliga kvarter bara ett stenkast från Strøget. Här finns både kläder och inredning, gammalt och nytt, roligt och annorlunda. Minns bestämt att jag tog fler bilder den här dagen, vi får väl  se om dyker upp...




torsdag 27 januari 2011

En trevlig kväll, helt enkelt

Ont i ryggen, host i halsen och frys i kroppen. I kväll ville jag bara dra mig tillbaka till min bäddade säng och se något riktigt dumt på tv, och surfa lite planlöst. Men se så blev det inte. På Facebook hojtade Linda till: "Om Estrid EricssonKunskapskanalen nu!" Jag flydde genast från American Idols numera rätt uttjatade auditionmoment och hittade rätt kanal.
"Tack för tipset! Jag zappade genast dit.", plingade det till på fejan. Det var Annika.
"Jag med! Tack!", kommenterade jag, och lade sen undan datorn för att se programmet.
Som jag alltså nu bloggar om. Kan inte riktigt sätta fingret på det, men det här tyckte jag var trevligt. En liten cybersolskenshistoria. Och så blev jag påmind om att jag måste måste ta mig till Svenskt Tenn nästa gång jag kommer till Stockholm. Just nu renoveras butiken på Strandvägen och man håller tillfälligt till i före detta bion Astoria på Nybrogatan, vilket jag tycker låter spännande. Svenskt Tenn, och butiken på Strandvägen, är mycket tradition. Samtidigt var tygerna, möblerna, formerna ganska vågade för sin tid, och de står ut än idag, tycker jag. Ganska galna färger och mönster är det faktiskt, och jag förstår att traditionen hos företaget fungerar som trygghet för dem som annars är lite rädda för alltför starka färger och svulstiga mönster. Denna tradition hindrar dock inte mig, om någon trodde det ;) Jag älskar i princip allt hos Svenskt Tenn. Men visst, när jag går in i butiken på Strandvägen kan jag känna mig lite som en udda figur bland de fina Östermalmsdamerna. Tillfällig butik i före detta bio, renovering av den aaaaanrika butiken ... jag gillar't!

Bild: skärmdump från Svenskt Tenn. 

Säck för mig


Det är mycket surr inför Stockholm Furniture Fair nu. Själv ser jag oerhört mycket fram emot att få provsitta den här säcken, av Lisa Hilland. Jag tycker egentligen inte alls om sittsäckar, men har gett efter och låtit barnen ha en i sitt vardagsrum. Får dock erkänna att jag ibland råkar "städa bort den". Den är verkligen hiskeligt ful, och stor, i svart låtsasskinn. Men ibland får man ge med sig, och göra utvalda punktinsatser/kompromisser för att samla mammapoäng. Och så är det bra att ha några saker hemma som man kan  peka på om någon till äventyrs skulle anklaga en för att vara inredningsdiktator. Den här fina cirkuspuffen i jeanstyg skulle däremot kunna få en riktig hedersplats hemma hos mig.

Bilder från Lisa Hillands blog.

onsdag 26 januari 2011

Skånevinter igen

Idag saknar jag snön! Efter att allt smälte och regnade bort återstår bara ett helt vanligt grått, dimmigt skånevinterlandskap. Så som det brukade se ut innan de här monstervintrarna, eller vad det är kvällstidningarna brukar kalla dem, som vi haft de senaste två åren. Gick förbi Lagerhaus: de här lamporna borde hängas upp i hela stan! Och på åkrarna, på motorvägarna, bussarna, tågen! Överallt!

tisdag 25 januari 2011

Någonting på väggen

Det är svårt att få upp saker på väggarna, tycker jag. Och det inte bara för att yngste sonen ständigt försnillar borrmaskinen, pluggarna, skruvarna, gipsankarna och allt vad det är. Nej, det är svårt att välja. Hemma har jag nästan bara affischer från olika muséer och utställningar. Ett par stycken faktiskt inramade och uppsatta på väggen, men de flesta i rullar, kvar i sina förpackningar, undanstuvade i källaren. Enklare vore att lite anspråkslöst ställa en tavla, köpt inramad och klar, mot väggen och bara se hur det blir. Varför gör jag inte så?
Den här bilden, från Pryldesign, har trevlig ram, jättefint motiv, rätt färger och står på en möbel lik en jag faktiskt har här hemma. Tänk om jag bara skulle ta och köpa den? Va? Kan man göra så?
Förresten. Letar du efter något att hänga på din vägg hemma, håll ögonen öppna här. Jag har nämligen bestämt mig för att börja med lite tävlingar här på bloggen. Först ut blir ett av mig högt älskat motiv att ha på väggen (nej jag ska inte lotta ut bilder på mina egna barn, lovar).

måndag 24 januari 2011

Formex i färg


Jag gick på färgjakt på Formex och hittade nya och gamla favoriter.
Bilden ovan är från Afroart.


Finaste kudden hade Ceannis.

Ljusstakar från Ferm Living.

Stickat och ugglor från Ferm Living.

Helt galet snygg matta från Harry's Hardware.

Alla trendspanare säger att vi går mot en ny optimism. Gillar Hoptimisten, en barndomsfavorit!

Färgglatt som alltid hos Mateus. Fina motiv på väggarna också.

Favoritmontern: Oddbirds.

Mera Oddbirds.

Det är genuint amerikanskt, det är färg, jag älskar det. Pendleton.

Smått och gott från Pryldesign. Jag vill ha rosa/svart/vita coastern.

Rice monter var nästan too much på en gång. Men sakerna är ljuvliga.

Mera Rice i lagom dos.

Till slut. Lampan i entréutställningen som jag älskar. Och retar mig lite på, eftersom jag trodde att jag själv uppfunnit något liknande. Jaja. Missade helt varifrån lampan kom. 

söndag 23 januari 2011

Stjärnglans på Formex


Tema för årets Formexmässa var Glorious Mix - en salig blandning. Entréutställningen visade en lagom lyxig, lite dekadent, poolvilla med nedsänkt sällskapsdel. Poolen, baren och den nedsänkta soffan som gav lite Oh vilket party-vibbar gillade jag. (I övrigt var utställningen lite rörig.) Men groovy är ett ord som känns naturligt för att beskriva det jag gillade. Själv har jag blandade känslor kring den här stilen, som jag nog får utforska lite närmare framöver. Jag ser mycket Los Angeles och olika Hollywood-eror. Och Los Angeles är en stad jag har blandade känslor för. Så här mycket kan jag kort konstatera: det är en stad med stora kontraster mellan de som har, och de som inte har. Jag spenderade en tid där på 1980-talet och var då en av dem som inte har. Därför har jag lite svårt för bilder av lyx och glamour från staden, även om jag verkligen älskar mycket i estetiken. OCH jag gillar staden. Jag vet det nu, eftersom jag återsåg den för ett par år sedan. Den här bilden på Maria Montazami, där jag fångat en pressfotografs blixt i min iphone, påminner mig om när jag inför 1987 års Oscarsgala spenderade natten sovandes på kartonger utanför stället där galan skulle hållas. NEJ. Jag var inte hemlös. Jag var en tjock aupair-flicka besatt av kändisar. När kändisarna väl kom fick jag massor av bilder. Jag fick se dem i verkligheten! Harrison Ford, Dustin Hoffman, Goldie Hawn, Chevy Chase, Bette Davis. Men de fick också se mig i verkligheten. Från röda mattan, i sina galakläder, såg de mig på andra sidan staketet. Jag var osminkad, hade mjukisbyxor och gympaskor, hemstickad tröja och fett hår. Det kändes sådär.
Men jag älskar faktiskt Maria Montazami. Mer om detta en annan gång. Men hon vet att uppskatta de små sakerna i livet. Som är något jag fick lära mig the hard way förra året.




Min dåliga rygg gjorde att jag valde bort kameran den här gången, så vad ni ser här är snabba iphonebilder. Med undantag för den längst ned, som är en pressbild från Stockholmsmässan. Vill ni se fler bilder från entréutställningen, titta t ex in hos Susann

fredag 21 januari 2011

På vift


Jag är på Formexmässan i Stockholm. Lost in inspiration. Minglar med Montazami. Myser med Ernst. Jämför decolletage med Lulu. Landar i vardagen igen i kväll, i helgen ska jag samla, och dela med mig av, lite intryck och favoriter. En ledtråd: tassssssssssel..... ;)

tisdag 18 januari 2011

Vardag i färg


De egenskaper jag uppskattar hos människor uppskattar jag även hos hem. En avslappnad men stark självkänsla, en egen stil som bärs upp med stor självklarhet, generositet, öppenhet och humor. Det här hemmet har synts i ett reportage i Residence, om ni känner igen det. Jag gillar det så mycket att jag fått lov av fotograf Sofi Sykfont att visa lite fler bilder här, än de som fick plats i reportaget i tidningen. Stor eloge till Eva Littorin som stylat, och fått till den här vardagliga hemmakänslan som är allt annat än januarigrå.