Emigrera

Vill man i november om man bor i Skåne. Till exempel hit .

Hur hade jag uthärdat mörkret om jag inte var utrustad med denna förmåga till avancerat dagdrömmeri? Too much inspiration. Tack för det! Hur gör ni för att stå ut? Kom igen, berätta och dela med er, så står vi ut tillsammans fram till den 22 december. För det är faktiskt då det vänder. Då går vi mot ljusare tider igen.

Som ni ser på bilderna kräver jag inte mycket. Inget liv i lyx. Detta är ett enkelt litet hus i Venice, California. Hank Moody -style. Lite slitet, lite skruttigt, lagom coolt. Och det kostar bara 1,1 miljoner dollar. Ingenting om man jämför ju. Till exempel med loftet i Brooklyn jag funderade på häromdagen.

Bilder: skärmdumpar www.venicebeachliving.com 

The Martelli Tapes

På lördag ska vi, hela familjen och halva släkten, gå på Mejeriets jazzbrunch och lyssna på The Martelli Tapes. Så här fint kommer det att bli.
(Martelli - namnet är bekant, eller hur? Tänk tv-serien Fame, tänk den lilla italienska restaurangen och tänk på killen med det mörka lockiga håret som satt vid pianot och sjöng sina egna fina sånger.)

Gör det själv på japanska

Fick ett tips hos LevLivetLeende . De är fåglarna är både lite coola och lite pyssliga. Passar mig utmärkt, med andra ord ;) På NaniBird laddar man ner och skriver ut grundplåten till fåglarna som man sedan själv klipper ut och viker till. Sådant här gör mig faktiskt helt glad.
Nani är japanska och betyder "vad" på svenska, på engelska "what" och sammanfattar NaniBirds skapare Josh McKibles erfarenhet av att leva i Japan.

Mitt nya krypin

Bilder: skärmdumpar www.luxuryportfolio.com

Jag är bra på att dagdrömma och idag har jag nog slagit rekord. Det pratas mycket om ”loft living” i inredningssammnhang nu: det ska vara tegelväggar, ruffiga ytor, synliga bjälkar och en allmänt industriell känsla. Man pratar i samma sammanhang om New York City och Brooklyn. Jag bestämde mig för att undersöka vad som finns, om man är ute efter loft living ”på riktigt” – alltså inte bara i en ombyggd råvind i någon av Sveriges större städer.

Så. Vad fann jag? Lyssna på detta:

” …a classic manually operated freight elevator brings you to this majestic half floor timber loft…”

Tack jag har hört nog. Jag köper den. En varuhiss! I hur många amerikanska filmer har man inte suckat över en sådan. Lägenheten ligger i Brooklyn, mellan Brooklyn Bridge och Manhattan Bridge. Den har tre sovrum och fyra (!) badrum. Hela objektsbeskrivningen hittar ni här , hos www.luxuryportfolio.com

Som sagt. Jag tar den. 2,5 miljoner dollar? Jamen det får jag ju bara ordna. 

Gratis ketchup

Bild: Cult Design

Var ute en sväng på lunchen idag i jakt på små piffiga detaljer till nymöblerade köket. Är bland annat mycket irriterad på den fula diskmedelsflaskan och tänkte att en snygg, röd pumpflaska skulle ju passa mycket bättre. Så hittade jag en! Precis en sådan som jag tänkt mig. Problemet var bara att det stod "ketchup" på den. Så den hoppade jag. Men om den var lite billigare kunde man kanske ändå köpt den och testat om det gick att vända texten inåt.
Billigare? Jo jag tackar jag. Pumpen är GRATIS. Fick just ett mail från Cult Design - de delar ut just ketchuppumparna gratis i vissa butiker. Kolla listan här . Men ta inte min ;)

Ugglor och ärlor

Bilder: skärmdump www.camillaengdahl.se

Det händer ungefär en gång vart tionde år. Vi blir så trötta på alla saker vi TÄNKT att vi skulle ändra här hemma att vi sätter oss i bilen och kör till – ja, just det. Den som känner mig vet. Till Ikea . Men att Ikea i Malmö numera ligger granne med Ilva innebär faktiskt möjlighet till en VISS variation. Denna helgen har det köpts matbord, stolar, sideboard, matta och en högt önskad sittsäck till killarna. Efter allt detta frossande i nya möbler modell moderna klassiker tvärstannade jag framför Camilla Engdahls keramik. Några udda fåglar mitt bland Eva Solo och Stelton i det finaste möbelvaruhuset i stan. Är det tekannor? Någon fiffig anordning med tesil överst och en kopp i botten? Nej, det är det inte. Det är ”fågelburkar” och de ser ut som de gör bara för att det är fint och roligt. Varje burk är drejad och dekorerad för hand – ingen pippi är den andra lik.

I like!

Mera stickat

Titta in på linedyr.dk - älskar de här socklamporna!

Överkastet - igen!

Nu undrar jag lite om en högre makt försöker tala om för mig att det är dags att byta överkast. (Nu tycker jag i och för sig att det vore lite märkligt om den högre makten kontaktade mig och inte hade något viktigare att säga än att jag skulle byta överkast? Men det kanske är en högre inredningsmakt?)
Jag har ett jättefint överkast från Linum, som jag kostade på mig när det var dags att styla förra radhuset inför försäljningen. Innan dess bäddade jag aldrig med överkast, men nu händer det faktiskt. Det är trevligt, i alla fall när man är hemma. (Och fina snyggkuddar som matchar fondtapeten har jag minsann också.) Men det här överkastet från Hay förföljer mig. Visade ju hur det dök upp två gånger i det här inlägget , och nu när jag satt och bläddrade på bobedre.dk dök det upp i ännu en färg. Knalligt orange! Fint! Finns i ännu fler färger, titta här . Jo, jag gillar verkligen det här överkastet. Vi får väl se om det blir en fortsättning på den här historien...



Foto: skärmdump bobedre.dk

Mera hemkört

I spåren av den gigantiska hantverks- och handarbetstrenden som svept över oss under de senaste åren har det dykt upp mycket rolig och finurlig formgivning. Lite pyssligt, lite knasigt, lite himmagjort – som vi säger på skånska. Jag som gärna virkar, stickar och pysslar blir ju först lite frustrerad över att inte ha hunnit göra och komma på de här sakerna själv. Men sen blir jag ju inspirerad, och glad J

Snart lanseras svenska företaget Wendinskan sina första alster: handsydda och broderade kuddar av återanvända tyger. Bilden ovan visar kuddarna, skärmdump från Wendinskan.

Jag skrev ju om Donna Wilson i förra inlägget, med sina till synes hemmagjorda inredningsdetaljer. Kul på jobbet, föreställde jag mig att hon har. Några som också har kul på jobbet är tjejerna bakom Oddbirds , som gjorde succé på Formexmässan tidigare i höst. Så här beskriver de sin filosofi:

”Oddbirds är ett kreativt inredningsföretag som gör saker mest för att det är så förbaskat kul, och för att ingen annan gjort det innan. Inredning, färger, former och funktioner korsbefruktas så resultatet kan lika gärna bli en lampa, som ett anteckningsblock, ett skåp, smycke eller kudde. Oddbirds samlar intryck, som tar sig form i olika uttryck, med förhoppningen att ge nya avtryck i samtiden - med vackra ting, fyllda av kärlek - inte sällan en god portion humor och mycket glädje. Lite gammalt, lite återanvänt och lite nytt. Alltid annorlunda.”

Jomen. Man tager vad man haver. Om jag bara någon gång kunde hinna fram till de där stuvbitarna och evighetslånga garnändarna i korgen bakom soffan…

Nedan, pressbilder från Oddbirds. Flera av prylarna finns också som gör-det-själv-kit!

En dag på jobbet med Donna Wilson

Just nu drömmer jag mig gärna bort. Till exempel till Donna Wilsons värld. Som är fylld av glada färger och snälla monster. Kuddar, filtar och filurer – så här kul skulle jag också vilja ha det på jobbet! Ett smakprov på Donnas liv kan man få genom att köpa ett kit, där man själv syr ihop ett monster. Kul julklapp tycker jag, oavsett om man ger bort kitet eller gör monstret och ger bort.

Foto: skärmdumpar från www.donnawilson.com 

Gå in i garderoben

Drömmar, drömmar. Vilken tjej med Sex and the City-referenserna i ryggraden drömmer inte om en walk-in-closet? Nu är jag helt säker på att det finns ganska många killar som skulle uppskatta precis samma sak, men i den här suveräna Heineken-reklamen har man gjort en annan parallell.
Jag skrattar fortfarande högt varje gång jag ser den.
Och skratt behöver vi just nu, i alla fall på mina breddgrader där den skånska vintern slagit till den här veckan med regn, mörker och ett otal olika nyanser av grått. Håll till godo!

Efterlysning

Titta på bilden. Det är en bild från min stuga. Man skulle kunna säga att det är en "före"-bild. Ni vet, före make overn, ombyggnaden, plastikoperationen osv. Ett klassiskt upplägg. Detta är en bild före ombyggnaden av min stuga. Vadå, säger ni. Hur ska vi kunna se en förändring av en hel stuga utifrån den här bilden? Den föreställer ju bara en kruka med pennor i? Hur skulle "efter"-bilden som hör ihop med den här "före"-bilden se ut? Jo, se det ska jag tala om. Den skulle se exakt likadan ut, MINUS krukan med pennorna. Krukan, som är ett mycket kärt loppisfynd, finns nämligen inte längre.
Den fanns bevisligen i min stuga FÖRE det att hantverkarna klampade in. Men EFTER att de avslutat sitt arbete är den BORTA.
Detta är alltså en efterlysning. Ser ni krukan någonstans - på loppis, hemma hos en släkting, i väntrummet till tandläkaren, varsomhelst - be att få köpa den, betala vad de vill ha och jag ska se till att du får bra betalt för den. Av en viss hantverkare.

Det blir cult när Marita bygger!

Foto Karin, Ellas Inspiration - tack för lånet.

Det här är Marita Lord. Hon är chefsdesigner på, och en av grundarna av, Cult Design. Ni vet de med alla kuberna. Men Marita är allt annat än fyrkantig. På bilden visar hon själva tanken med Cult Designs sortiment. Ja visst, man kan kombinera, byta ut, bygga själv och variera sina krukor, ljusstakar, vaser och så vidare. Det visste vi ju. Men visste ni hur roligt det är? Det visste i alla fall inte jag förrän jag hörde Marita berätta om det.

På bilden pågår en improviserad men mycket övertygande presentation av hur den tredelade värmeljushållaren fungerar. Det här går naturligtvis inte att återge, det är en typisk you-had-to-be-there-situation.

Som tur är var vi några stycken som faktiskt var där. Närmare bestämt 26 stycken nyfikna inredningsbloggare på besök hos Cult Design i Göteborg. Detta var en av flera roliga punkter på programmet för bloggträffen Formforum som jag var på igår. På Cult Design firade vi jul med glögg och pepparkakor och annat gott. Fick gotta åt oss julsortimentet och fick en liten tjuvtitt på vårens nyheter.

Ok. Vill ni veta hur roligt det är att byta ut delarna i ljusstaken?

Så här ungefär:

”Så fick ni en ljusstake! Så fin tyckte ni. Men sen blev ni kanske trötta på den. Och då köpte ni en sån här rosa! Och bytte ut den svarta. Och sen, sen blev det kanske påsk och då ville ni ha en sån här med en kyckling på och den svarta hade ni ju redan och den passade ju fint med det gula. Och sen blev det kanske sommar och då hade den här nya gröna kommit så då köpte ni den för den var så billig och ni ville unna er något. Och sen blev det kanske jul igen och då hade det kanske kommit en sån här ny, hög lykta som passade perfekt ihop med det röda ni hade förra julen.”

Tack Marita och Cult Design för att vi fick komma och hälsa på!

Nu vet jag att Marita inte läser detta för hon gillar inte datorer och påstår att hon är ”lite gammal”.

Det skulle inte jag påstå.

(Jag ber om ursäkt för rubriken. Men jag var alltså i ordvitsarnas förlovade stad.)

Formforum med bloggarna

Roliga och oväntade saker händer när man börjar blogga. Som att man lär känna och träffar en massa andra inspirerande bloggare. Hittills har jag bara träffat dem/er här på bloggen, men just nu sitter jag på tåget till Göteborg på väg till bloggträffen Formforum där jag ska få träffa tjugotalet inredningsbloggare - både kända och okända. Ska bli jättekul och jag som "rookie" i sammanhanget är extra glad för inbjudan till träffen för "Sveriges främsta inredningsbloggare" :-o Hur gick det till? Ser fram emot en massa tips och bloggsnack och framförallt: inspiration.
Träffen ordnas av Stefan Nilsson från Trendgruppen och Designgalleriet , Frida från Trendenser och kommunikationsbyrån Milk. Två dagar är programmet, men jag kan bara vara med under söndagen, vilket innebär att jag missar besöket hos ECO/Boråstapeter, men litar på att mina bloggkolleger rapporterar flitigt från detta. Idag ska vi fika, lyssna på Stefan och besöka Cult Design. Så blir det middag och övernattning på designhotellet Avalon - vilken söndag va!
Dagen avslutas med mys på Avalon och jag känner mig lite splittrad då jag inser att detta nog inte betyder att vi ska se upplösningen av Ensam mamma söker  tillsammans... ;)

Bild: skärmdump Avalon Hotel 

Överkastkompisar

Det här överkastet från Hay har gått i repris i Metro Bostad och jag gillar verkligen både färgerna och mönstret. Först dök det upp i turkosa versionen i ett hem, ett par veckor senare tittade vi in i ett annat sovrum och där låg den röda versionen! (Ja, det visade sig ju att de som bodde i de här två hemmen kände varandra.)

Foto: Caroline Tengen

Hemma hos Jannice

I veckans Metro Bostad Skåne hälsar vi på hemma hos Jannice som driver bloggen Add Simplicity !
För er som inte får tidningen, och för alla er som inte kan vänta tills den dimper ner i brevlådan i morgon,
finns tidningen att läsa här .

Kommentar: Metro har problem med sidan där du kommer till ett blädderex av tidningen, så på länken ovan ligger fortfarande förra veckans tidning. Där hälsar vi på hos paret som driver David Design-butiken i Malmö, jättefint det också. Veckans tidning kommer upp på länken så fort de tekniska problemen är lösta, tillsvidare kan ni ladda ner den som pdf här . 

För frankofiler

Nya mönster från Josef Frank (1885-1967) är vi inte bortskämda med. Mönstren Aramal och Ceylon ritades av Frank på 1940-talet, och är två av de 160 (!) mönster Josef Frank lämnade efter sig, och som förvaras i Svenskt Tenns arkiv. Förstår ni att detta är designat för 70 år sen? De två mönstren lanseras nu som textil, 100% linne, för 1 290 kr metern. Jag är så glad att jag inte kommit någon vart överhuvudtaget med arbetsrummet, båda de här skulle passa finfint där.

Ernst, du är så fin

Oj vad jag är glad att jag älskar Ernst. Ja, Kirchsteiger, vem annars. Det finns bara en Ernst.
Denna supersofta tvåmetersman är en person man antingen älskar eller hatar. Och oj vad jag är glad att jag inte tillhör den senare kategorin. Jag tror inte jag hade ORKAT värja mig, sätta emot, ondgöra mig, sucka, stöna och klaga över denna gigantiska personlighet. All denna energi denne man utstrålar - ja, jag är så glad att jag tillhör dem som hur gärna som helst låter sig översköljas av barfotamys och äggoljetempera i överflöd. För att inte tala om alla dessa nya adjektiv och uttryck han myntar, därför att språket, det räcker inte riktigt till för Ernst.
Häromveckan - på min födelsedag - lätt världens bästa födelsedagspresent - var jag på invigningen av det nya IKEA-varuhuset på Svågertorp i Malmö. Jag vet inte vad jag älskar mest: IKEA eller Ernst, men här fick jag en rejäl dos av båda. Ernst började ju en gång sin karriär på IKEA och detta lyste ur hans redan självlysande ansikte då han höll i programmet för frukosten några timmar strax innan varuhusets officiella öppnande. Här var hela personalen, press och inbjudna gäster samlade klockan sju på morgonen, i oktobermörkret. (Man kan ta tåget till det nya IKEA, väldigt glad att jag slapp köra bil i denna arla morgonstund.) Talen avlöste varandra och var av varierande kvalitet och underhållningsvärde, men mellan varje tal skuttade Ernst upp på scen, höjde mikrofonen och bara MÖS över hur HÄRLIGT allting är på IKEA. Och varuhuschefen, han är minsann en "känslomässigt fullgången person". Heja Ernst. Och den som talar om hjärntvättade, uniforma "ikeaner" borde ta en titt på Ernst. Större personlighet får man leta efter. Trots många år i varuhusets tjänst, och en kärlek till detsamma som uppenbarligen aldrig tagit slut, är han allt annat än uniform. Världens största personlighet, skulle jag vilja påstå. Åh vad jag är glad att jag älskar, inte hatar, honom!

En känslomässigt fullgången jul, det är kanske inte något man spontant skulle önska sig. Det låter mera Norén än Kirchsteiger. Men en jul med Ernst går det att få i år. Han ger ut sin egen julbok, fylld av mys och pyssel. Stackars, stackars alla er som hatar Ernst. Och stackars, stackars er som dessutom hatar julen. Detta måste få er att fullkomligt explodera. Själv låter jag mig bara översköljas. Igen, och igen, och igen.

Roligaste idén fick Åsa-Karin Karlén och Anna-Ella Ahnlund när de gjorde tändsticksaskar med Ernst och hans visdomsord. Finns på Designtorget, 50 kronor för ett tvåpack.